För att artbestämma fjädrar bör man känna till vissa begrepp och hur man särskiljer olika fjädertyper. Jag ska helt kort redogöra för en fjäders olika delar och presentera hur man kan gå till väga för att fastställa rätt fjädertyp.

En fjäders basala del, d.v.s. den del som fäster i fågelns kropp, kallas spole. Denna del är naken och följs sedan av skaftet där fjäderns båda fan är fästade.

Vid övergången mellan spole och skaft brukar dun finnas i varierande mängd beroende på art. Dunet fäster i en fördjupning i spolen på fjäderns baksida, men också fanens basala delar är hos många arter duniga.

Längs skaftets båda sidor fäster fjäderns fan. De benämns ytterfan och innerfan. Ytterfanet är alltid det smalaste av de bägge och kan på vissa fjädrar endast vara någon millimeter brett.

Benämningarna ytterfan och innerfan används främst vid bestämning av flygpennor och dess placering i vinge och stjärt.

En vingpennas innerfan visar vilken vinge den suttit i. Sitter innerfanet på fjäderns högra sida härrör fjädern till höger vinge och vice versa.

Även fjäderns böjning i sidled markerar dess placering. Således har en vingpenna som är böjd mot höger en placering i höger vinge och tvärtom.

Även beträffande stjärtpennor gäller innerfanets placering som markör från vilken sida pennorna härrör.

Förutom flygpennorna består fjäderdräkten till största delen av i varierande grad stora och små konturfjädrar och under dessa en tät dunig isolering. Konturfjädrarna har skiftande betäckningar beroende på var de är placerade.

Gemensamt för täckfjädrar och konturfjädrar är att de visar varje specifik arts aktuella dräkt i mönster och nyanser.

De täckfjädrar som avviker mest från flertalet konturfjädrar i fjäderdräkten, är större handtäckare och alulafjädrar. Hos stora fåglar, måsar och större, är dessa fjädrar förhållandevis stora och kan i förstone förleda tanken till en mindre arts flygpennor. Men det finns klara skillnader. Gemensamt för dessa är att spolen är överdimensionerad både beträffande tjocklek som i förhållande till fjäderns längd. Dessutom är de styvare och har en mer kompakt utformning i förhållande till sin storlek, än motsvarande storlek på flygpennor hos en mindre art.


Måttuppgifter
Tabell
I tabellen redovisas måttuppgifter på flygpennorna hos ett urval arter. Urvalet är mycket begränsat men består av kända arter där man förhoppningsvis har en vag bild av storlek och proportioner. Vidare täcker den in ett flertal fågelgrupper varför materialet även kan fungera som en slags referens för närstående arter.

Måttuppgifterna som här redovisas utgör de vanligaste förekommande variationerna. Utöver dessa variationer kan naturligtvis även individuella ytterligheter åt båda hållen förekomma.

Därför bör inte siffrorna strikt utesluta små avvikelser utöver den angivna måttramen. Dessutom bör man notera att många arters juvenila fåglars flygpennor avviker i längd jämfört med de adultas, även som fullt utvuxna.

Man kan också ha i minnet att handpennorna är den grupp som består av fjädrar som, sinns emellan, har störst spännvidd storleksmässigt.

De måttuppgifter som redovisas i bildmaterialet anges i mm och är utförda utan att fjädrarnas naturliga böjning har påverkats. Där endast en måttangivelse per fjädergrupp visas är det den längsta fjäderns mått som gäller.


Metodik vid fjäderbestämning av enskilda fjädrar

  • Fastställ fjädertyp
  • Mät dess längd
  • Proportion mellan längd och bredd
  • Jämför i tabellen för att finna möjlig artgrupp.


  • Fjädertopografi     (Art på bilderna: Biätare)
    fageltopografi-1

    fageltopografi-2