Grönfink (Chloris chloris)

Avläsa bildtexter

Bildtexterna är kortfattade men förhoppningsvis informativa.
Nedan följer en uppräkning av de återkommande termer och förkortningar som följer fjäderkartorna och som tarvar en förklaring.

• Artnamn: Anges på svenska och latin.
• Kön: Anges i de fall där det är möjligt.
• Förkortningar: Vissa tillämpas genomgående på hemsidans texter. Dessa är följande: Hp= handpenna/or, Ap= armpenna/or, Sp= stjärtpenna/or
• Ålder: Alla fjäderfynd går inte att åldersbestämma. De som går att bestämma anges enligt gängse system som juvenil, subadult och adult. Eller med det mer träffsäkra kalenderårsystemet: 1k, 2k, 3k o.s.v. I de fall där det är möjligt att åldersbestämma enstaka fjädrar, är det fjäderns ursprungsålder som anges. Vilket inte alltid är liktydigt med individens ålder.
• Datum: Fjäderfyndsdatum överensstämmer inte alltid med artens naturliga årstidscykler. Vissa fjädrar klarar förvånansvärt långa perioder utomhus utan att förlora nämnvärt av kvalitet. Helt avgörande är dock de lokala betingelserna. Ett bra exempel på ovanstående är de bivråksfjädrar jag fann i mars 1992!

Övriga fynddata som, lokal, dödsorsak eller andra fyndomständigheter anges om dessa är kända. Exempel på vanliga termer är:

• Predatorbyte: Vilket vanligtvis innebär att fjädrarna härrör från något rovdjurs eller rovfågels måltid. Helt enkelt en hög med dun och fjädrar av skiftande kvalitet. Ibland återfinns samtliga flygpennor men i de fall predatorn bytt slaktplats, kan antalet variera väsentligt.
• Trafikoffer: Oftast döda fåglar funna på, eller i anslutning till, vägar eller järnvägar.
• Strandfynd: Döda fåglar eller fjäderrester funna på stranden. Oftast okänd dödsorsak.
• Ruggad: Enstaka fjäderfynd från levande individer som är i aktiv ruggning. Ofta kan förslitning av fankanter samt blekta partier på fjädrarna vara iögonfallande.
• Numrering: För respektive art är varje bild numrerad från 1 och stigande, utifrån antalet individer som fjädrarna härrör från. Numreringen följs också ofta av en bokstav, från A och uppåt vilket indikerar antalet bilder från samma individ.
• Måttuppgifter: Anges i mm och avser, i de fall där endast ett mått är angivet, den längsta pennan.
  Undantag gäller vissa fågelgrupper av vadare där de inre armpennorna kan vara längre än de yttre, varför måttangivelsen för att vara konsekventa, här endast avser AP1. Måtten omfattar heller inte tertialerna. Bland HP och SP, som hos vissa arter har pennor av avsevärd storleksskillnad, anges både längsta och kortaste pennans mått. Beträffande HP1 som varierar stort i längd mellan olika arter och hos vissa är i det närmaste obefintliga, utgör därför denna aldrig den handpennan med det kortaste angivna måttet.
• Numreringsföljd av flygpennor: Hand- och armpennor numreras utifrån vingspetsen och in mot kroppen. Således är hp1 placerad längst ut i vingen och den innersta handpennan är placerad intill Ap1 (yttersta armpennan). Beträffande stjärtpennor är numreringen tvärtom. Eftersom sp består av två lika halvor är Sp1, i respektive halva, placerad bredvid varandra i stjärtens mitt. De övriga numreras löpande utåt båda sidorna.
• Jämför: Här ges förslag på arter vars fjädrar är snarlika eller mycket svåra att artbestämma utan direkta jämförelser med andra. Det kan gälla specifika fjädrar, fjädergrupper eller åldersrelaterade dräkter.
• Notera: Avvikelser eller defekter i fjäderdräkten som kan gälla t.ex. färg och mönster eller rent artspecifika detaljer. Men också vissa fall av ruggningsmönster som klart avslöjar fågelns ålder.
• Förväxlingsrisk: En uppräkning av arter med likartade fjädrar. I de fall där föreslagna arter finns dokumenterade i fjäderguiden, kan man klicka på arten och direkt få upp dess fjäderkartor.